Sharing is caring

För en vecka sedan skrev jag om att många av skolans lärare deltagit i SETT och att vi skulle ha en uppföljande workshop där vi delade med oss av våra erfarenheter. De lärare som varit på olika seminarier och föreläsningar hade förberett sig på att berätta om innehåll och tankar.

Jag inledde workshopen med en liten, men välplanerad, kupp. Jag hade bestämt mig för att utmana mina lärare och gav dem i uppgift att starta Twitterkonton och börja twittra. Under kvällens twitterskola var det världspremiär för #ellachatt. Vi vuxna är inte helt olika våra elever när vi ställs inför något nytt och ovisst som vi inte kan. Det tog dock inte lång stund innan flertalet satt djupt försjunkna i sina telefoner eller Ipads för att ta de första trevande steg i twittrandets värld.

Vad hade jag då för syfte med min kupp? Är det verkligen vettig att använda dyrbar gemensam tid till sociala medier? Jag hävdar att det är det absolut, av flera skäl. Eftersom vi har digital kompetens som prioriterat område detta läsår är målet att vi ska lära oss behärska nya digitala arenor. Vi behöver själva vara en del av sociala medier för att kunna guida våra elever. Det finns också väldigt stora möjligheter till pedagogiskt utbyte på Twitter och i andra sociala medier, vilket ger möjlighet till omvärldsbevakning, utökat kontaktnät och input. Jag tror också det är nyttigt för oss som pedagoger att ibland hamna i den situation våra elever dagligen gör när de ska lära nya saker. Genom att lära sig följa en hashtag (#), exempelvis #SETT2014 kan man följa och i efterhand ta del av mycket pedagogisk kompetensutveckling som sker runt om i landet. Det övergripande syftet med allt detta är naturligtvis att våra elever ska nå hög måluppfyllelse och så långt som möjligt i sitt lärande.

Lärarna delade med sig av tankar och idéer om bedömning, digitala verktyg, pedagogiska appar, hur man kan klarar läraruppdraget inom sin arbetstid m.m. Många var nöjda och fick med sig saker att arbeta vidare med, och några hade hamnat på föreläsningar som innehöll annat än de förväntat sig. Presentationerna gav upphov till flera intressanta diskussioner. Det är en fröjd att som rektor får jobba med det pedagogiska uppdraget tillsammans med engagerade, kompetenta lärare!

 Marie Carlswärd var först ut...

Tätt följd av Pernilla Hammarström.